I ”Plan för Värnamo kommuns miljöarbete” från 2019 står det: ”Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. De ökade utsläppen av växthusgaser i atmosfären leder till en global uppvärmning och måste kraftigt begränsas för att inte leda till allvarliga konsekvenser för ekosystem, vattentillgång, matproduktion, mänsklig säkerhet och hälsa. Utsläppen kommer främst av sättet vi utvinner, omvandlar och använder fossil energi genom förbränning av kol, olja och naturgas. Världens ledare har enats om ett globalt klimatavtal och nationellt har vi bestämt att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. För att nå dessa mål måste vi lokalt öka omställningstakten rejält gällande vår energianvändning inom främst transporter och byggande.”

Den globala koldioxidbudgeten är den begränsade totala mängd koldioxid, det utsläppsutrymme, som kan släppas ut till atmosfären för att klara ett visst temperaturmål, de 1,5 till max 2 graders temperaturhöjning som bl. a. Sverige skrivit under på i Parisavtalet. Den globala koldioxidbudgeten kan sedan brytas ner, fördelas, i tid och rum, och uttryckas som lokala årliga koldioxidbudgetar. Det handlar alltså om att synliggöra hur mycket och hur snabbt våra utsläpp av växthusgaser måste minska, lokalt, för att vi ska begränsa klimatpåverkan till en hanterbar nivå. Kilmatsekretariatet (www.klimatsekretariatet.se) har utvecklat ClimateVisualizer, ett forskningsbaserat och oberoende verktyg som hjälper kommunerna att se – och visa upp – vägen mot Parisavtalet. I centrum av ClimateVisualizer står en koldioxidbudget som är förankrad i Klimatpanelens data och beräknad av Uppsala universitet.

Vi föreslår: att Värnamo kommun upprättar en koldioxidbudget för kommunen som geografiskt område med hjälp av Klimatsekretariatets verktyg ClimateVisualizer. Budgeten bör vara bindande för kommunens egen verksamhet och ses mer som en inriktning/målsättning för den verksamhet inom området som kommunen inte äger full rådighet över men där kommunen kan utnyttja sin position som samordnande organisation med goda kontakter gentemot näringsliv, civilsamhälle och andra myndigheter.